Jag reder mig nog

Så har jag läst ut boken jag hittade alldeles dammig i min bokhylla, "Jag reder mig nog" av Gerda Antti.
Den var för mig så träffande, det kändes som att den handlade om mig.
Eller också ibland som att det var min tvillingsjäl till vän som hade skrivit och funderat om sitt liv.

Jag tänker inte gå in på handlingen här, eller varför jag känner igen vissa delar av mig själv.
Jag har inte blivit änka eller varit otrogen mot någon för att utreda det i förväg.

Istället skriver jag här ett litet utdrag ur boken...


"Vad ska jag göra ikväll? Ta en sup och gråta en skvätt? Då går det alltid några minuter av det här dyrbara livet. Jag kan packa upp litet lakan och handdukar? Jag kan sitta och se på livet och världen i tv? Jag kan mylla ner mig i en deckare? Jag kan lådsas att jag emigrerat till Amerika där ingen kotte känner mig och där jag kan säga att Oh yes, I have been happily married four times and i had once fourteen children but they all died in an earth, hur stavar man jordbävning, they all died in an jordbävning. All i have left is some potatoes and några kålrötter.

Min hand har satt på radion och där sjunger en karl för allt vad han är värld. Han öser ur en hals som är vidöppen som en hink, skickar ut en massa luft, färgad luft. Jag låter honom sjunga färdigt så jag ska få tycka illa om honom riktigt länge. En romans sa hallåan att det var. Det är som att vilja men bara sjunga om det. Fan ta alla de där asena till karlar som bara gör en olycklig. På ett eller annat sätt."


Utdrag ur Gerda Anttis " Jag reder mig nog" utgiven 1983.



En bild på Gerda Antti 2004


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0